Hur jag vill uppfostra mina barn

Inspo från Ellinors inlägg HÄRÄmnet är omtalat och bara genom att kolla på en av mina favoriter på Instagram – Katrin Zytomierska med hennes härliga kids, så ser man otroligt många kommentarer om hennes sätt att uppfostra sina barn. Det är mycket negativt, och till och med frågor som ”ska du verkligen färga håret när du är gravid” (eller var detta Amanda Schulman….??). Vad är det för jäkla fråga? Och vilka är alla andra att lägga sig i dina val i vad gäller att uppfostra en annan persons barn..?

Nu är det ju väldigt lång tid tills att jag ska få barn, men det är nu kring studenten som jag hör barnasnacket runt omkring mig alltmer. När vill man ha barn? Hur hård kommer man vara? Hur ska man uppfostra sina barn? Mitt svar på det är att jag skulle uppfostra mina barn exakt så som jag är uppfostrad. Det enda jag skulle göra annorlunda är att jag skulle vara lite hårdare med gränser och också försöka att vara lite positivare ibland, även om man är trött.

Jag är uppväxt med ett väldigt öppet klimat där vi pratar om allt. Jag menar bokstavligen allt. Det är främst min mamma som jag står närmst och kan prata med. Vi kan prata om alkohol, om sex och allt det där som jag vet att många gärna håller borta från sina föräldrar. När jag skulle början 8an ungefär, eller omkring den tiden, så pratade jag och mamma mycket och hon sa: ”Jag vet att det kommer komma in alkohol i ditt liv så småningom så det är bäst att du säger det redan nu så att jag kan hjälpa dig om det går fel”. Hon sa också att jag aldrig skulle vara rädd för att berätta, för även om hennes första reaktion skulle vara ilska så skulle det vara med hjärtat av oro. Ilskan skulle vara värt det efteråt när vi kunde prata om vad som hänt för att undvika att det skulle hända nästa gång.

Det är min mamma som lärt mig att jag ska hålla tummen över flaskan för att inte bli drogad and so on. När mina kompisar åkte till en förort och köpte vodka som det var tvungna att häva i sig under en kväll för att de inte kunde gömma det hemma så bad jag mamma om en flaska vin som jag drack med respekt. Av den här anledningen så har jag fått en otrolig respekt för alkohol och jag spårar ALDRIG ur. Detta kanske låter tråkigt för vissa, men självklart kan jag slappna av och ha kul och vara ung så att säga, men jag har alltid kul med kontroll och ser till att ta hand om mig själv och inte finna mig på platser dit jag inte vet hur jag hamnade.

Jag tycker det är så himla viktigt att man kan prata med åtminstone en av föräldrarna, att man hittar den där kontakten som man kan prata med om man är bekymrad eller undrar över något. Min mamma är min absolut bästavän som jag kan vända mig till om allt, för jag vet att hon inte kommer döma mig, utan bara jobba för att verkligen hjälpa mig med det jag är orolig över. Mamma vet ju allt, det vet ni ju själva! Er mamma har burit på er, uppfostrat er (i de flesta fall menar jag givetvis) och tagit hand om er. Släng inte bort henne! Berätta för henne hur ni mår när ni är glada, ledsna eller arga. Släpp in henne.

Det enda jag skulle göra annorlunda hade varit att vara lite hårdare med gränser. Jag har aldrig haft något problem med detta, men min bror är vääääldigt bra på att tämja gränser, till exempel älskar han datorspel, det är praktiskt taget omöjligt att slita honom därifrån. Där skulle jag vara hårdare, stänga av internet och vara den där jobbiga morsan tills att han förstod våra regler. Det handlar om att ge och ta i sådana sammanhang. Om mitt barn visar mig respekt så kommer hon/han att få privilegier i form av längre tid framför datorn, en senare utetid eller liknande.

Min syn på uppfostran är helt enkelt att ge och ta. Respekt mot privilegier, kortfattat. Om du ger mig så kommer jag att ge dig tillbaka. Jag tror inte på att hålla sina barn hårt hållna till 100% för det är då kidsen försöker bryta sig ifrån en, då de börjar ha hemligheter för dig och slutar ha respekt. De dricker sig stupfulla för att de inte kan berätta för dig att de vill testa alkohol. Kanske hade det istället varit dig hon/han testade med första gången istället och fick smaka av så att hon/han sen respekterade alkohol genom att ni hade snacket. Att ditt barn kom hem lagom onykter och sa det till dig istället för att ditt barn är stupfull och sover hos en kompis, och i värsta fall kväver sig själv i sömnen. Man vet ju aldrig vad som kan hända och gå fel!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *