Ett lag, en passion

Hur kommer det sig att vi alltid går obesegrade genom alla derbyn? Hur kommer det sig att Bajen kan vända 0-2 till 4-2? Hur kommer det sig att halva Hyrgårns läktare redan är på väg kring halvlek när det står 2-2?

Fan hörni, vilken känsla! Älskar verkligen Bajen, och att få ta hem ytterligare ett derby från klacken idag kändes helt fantastiskt. Som vanligt. Man tröttnar inte på känslan. Sjukt däremot var när jag kom hem. NU kom chocken jag gått och väntat på. Ni vet ju hur jag sagt att jag bara kört på i 190? Jag har bara velat ha så kul så att jag nu mår dödligt dåligt då min kropp äntligen ber mig lyssna på den. Det funkar inte att använda Ipren som någon form av återställare, jag måste äta och vila på ett helt annat sätt än det här.

Det som hände var att jag redan på plan kände en otroligt huvudvärk över ögat. Tänkte inte mycket mer på det men började redan då som sagt känna att något inte var helt hundra. När jag inte fick plats på bussen var det ingen tvekan om vad jag skulle göra. Ringa taxi. Åkte med den hem och hann bara ta bort mitt smink innan illamåendet också ville haka på allt detta. Plötsligt låg jag i sängen med skyhög feber – så fort jag rörde på mig kändes det som att jag skulle spy, vilket är jätteobehagligt. Samtidigt som jag var på väg att somna hela tiden så gick det inte för att jag mådde så dåligt, samt för att jag plötsligt blev rädd för att jag inte skulle vakna igen om jag somnade nu. Lite skevt kanske, men hur jag mådde gjorde mig så himla rädd eftersom jag aldrig någonsin i hela mitt liv mått så dåligt. Jag trodde jag hade någon form av hjärtattack i sömnen på väg..

Nu är det tidigt på morgonen och jag vaknade av någon anledning. Ska egentligen sova, men kunde inte somna om för att jag trodde klockan var mer än den var. Ska nog äta tidig frukost eller så, måste i alla fall gå upp och borsta tänderna som jag verkligen inte orkade igår. Sen blir jag faktiskt hemma resten av dagen, jag klarar inte att gå till skolan såhär, även om man hade velat fira vinsten med min röst som är knappt existerande haha.

1 reaktion på “Ett lag, en passion”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *